. .

 

Historia

Roxy brukar ange 1944 som sitt födelseår. Det är således en orkester med, även för den här genren, mycket gamla anor. Namnet tog man från en av två på 40-talet mycket populära ett-öreskolor. Den andra hette Dixie. Det namnet, kunde man ju tycka, vore ett lämpligare namn på en orkester, men då skulle ju orkestern bundits till en viss stilart inom jazzen, så det fick allt bli den andra kolan, Roxy.

Den musikaliska epok som Roxy har sitt ursprung i tillhörde storbanden. En epok som dominerats av många fina orkestrar från framför allt USA. Namn som Glenn Miller, Artie Shaw, Count Basie, Benny Goodman, Duke Ellington med flera känner ju varenda kotte till även om han eller hon är född något senare än 1950. En del av dessa amerikanska orkestrar lever kvar än i dag, om än med andra musiker och ledare. Men det fanns även fina svenska orkestrar som t.ex. Harry Arnolds, Lulle Ellboys, Parisorkestern och 50-talets olika årsuppsättningar av Elitorkestern, för att nämna några. Dessa hämtade naturligtvis sin inspiration från de stora i Väster men ägde så mycket egen musikalitet att Sverige intar en särställnig i den övriga västvärlden när det gäller just storbandsjazz. Den musikaliska stilen för de flesta av dessa orkestrar var dansvänlig musik som det svängde bra om. Detta är även utgångspunkten och ledstjärnan för dagens Roxy Storband.

roxy.gifEn del av anorna från 1940-talet härstammar i rakt nedstigande led från det lilla brukssamhället strax söder om Piteå, Munksund. Detta samhälle, då som nu kraftigt färgat av inslagen från den epokens arbetarkultur präglad av revolutionär- och nydanaranda, hade en musikkår, "Munksunds Musikkår", saligen insomnad och i ljust minne bevarad men som ett visst resultat av dess musikaliska konception kan vi idag se och framför allt höra Roxy Storband.

Några av den "gamla tidens" musiker spelade med oss en god bit in i 90-talet. Namn som Ivan Öström, Birger Norberg och Holger Wikström är musikaliskt ärrade veteraner som dagens unga musikstuderande vid vår musikhögskola hade kunnat ösa mycken kunskap och historik ur. Hösten 1979 bestod bandet av: Hartvig Westerlund, Holger Wikström, Acke Norberg, Göte Wilden, Holmes Wikström, Paul Lindberg, Ivan Öström, Birger Erikssson, Rickard Johansson, Odal Wiklund, Kurt Berggren, Gunnar Bergdahl, Birger Norberg, Kurt Lundberg och Göran Gustavsson. Men den som framförallt måste nämnas när Roxys historia ska berättas är Åke Jönsson. Åke kom till Piteå i början av 60-talet och blev en av pitebygdens riktigt stora musiker. Han hade då spelat med många storheter i jazz-sverige. När han gick med i bandet i början på 80-talet innebar det att en ny era inleddes.

Självklart har de musikaliska stilarna i orkestern avlöst varandra i takt med det eviga tickandet i tidens metronom och de yttre influenserna. Roxy har under hela den här tiden hållit sig ungt och fräscht, kanske tack vare att man inte valde det andra namnet.

bild-4453_107540471.jpg

Annons från Piteå-Tidningen 1944

Källa: Roger Lindqvist

 

Roxy Dance Club

På Roxy Dance Club har vår publik kunnat dansa, äta en bit mat och umgås till storbandsmusik sedan 1989. Konceptet levde kvar i 21 år eftersom publiken var trogen och dök upp, varje gång.

Roxys popularitet har kanske varierat något med åren. Så t.ex. under förra hälften av 80-talet (1980 alltså), när bandet ofta spelade på de s.k. té-danserna på Folkan i Piteå, var det mycket luft i publiken. Ja, egentligen var det väl inget fel på populariteten, det var bara det att så få hade upptäckt oss, kanske därför att de tider vi spelade på inte passade "den stora massan"? Hur som helst, något måste göras och då kom den briljanta idén att starta en dansklubb. Sagt och gjort. I ett huj var "Roxy Dance Club" ett faktum. Det visade sig direkt att den här idén var rena "femettan".

affen.jpgRoxy Dance Club anordnade sin första dansafton en fredagskväll, den 13 oktober 1989 och danslokalen var för första gången på många år fylld av danslystna pitebor. Ja, inte enbart pitebor. Det kom folk från Luleå, Boden, Älvsbyn och Skellefteå för att dansa och ha trevligt till de välbekanta melodierna från såväl förr som nu. Vi har faktiskt en medlem som bor i Stockholm och som brukade flyga upp i stort sett varje helg vi hade Dance Club för att lyssna och dansa. Många tog tillfället i akt och gick ut med familj, vänner eller kompisar, andra gjorde det till en firmakväll medan en del just bara kom och dansade och åt en bit god mat därtill i en gemenskap. Vi tror att vi skapade tillfällen för en publik, som i övrigt inte erbjöds så värst många möjligheter till den här sortens dansvänlig storbandsmusik, att kunna ha en trevlig stund och koppla bort vardagen till tonerna av Roxy Storband.

En bidragande orsak till det positiva mottagandet av Roxy Dance Club var också en annan klubb, nämligen Lions Club som under alla år som dansklubben existerade, på ett mycket förtjänstfullt sätt, sörjde för garderoberna vid danserna.

Stället för Roxy Dance Club var hela tiden Piteå Folkets Hus (som numera heter Nolia City Konferens). Här fann vi en bra danslokal med god akustik. Bandet brukade göra 6 dansspelningar varje säsong i dansklubbens namn, 3 på hösten och 3 på vårkanten.

Ett minskande publikintresse gjorde att spelningen den 1 oktober 2010 blev vår sista Roxy Dance Club.